1st Division
1. arméfördelningen
Active1893–1927, 1937–1942, 1941–1991
AllegianceSwedish Armed Forces
BranchSwedish Army
TypeInfantry and armor
SizeDivision
Part ofMilo S (1941–1991)
Garrison/HQHelsingborg (1893–1927)
Kristianstad (1937–1942, 1941–1991)

The 1st Division (Swedish: 1. arméfördelningen, 1. förd[a]) was a division of the Swedish Army.

History

edit

1893–1927

edit

År 1893 skapades sex fördelningar och ersatte då military districts.[1] Arméfördelningarna blev numrerade från söder till norr.[2]

Försvarsbeslutet 1914 innebar ytterligare förstärkningar. Fälthären bestod nu av sex fördelningar om 19 000 man.[3]

Arméfördelningens trupper bestod år 1915 av Karlskrona Grenadier Regiment, Kronoberg Regiment, Halland Regiment, North Scanian Infantry Regiment, South Scanian Infantry Regiment, Scanian Hussar Regiment (utom detachementet i Uppsala), Scanian Dragoon Regiment, Crown Prince's Hussar Regiment, Wendes Artillery Regiment, Göta ingenjörkårs fästningskompani i Karlskrona och Scanian Logistic Corps.[4]

Arméfördelningschefen hade en särskild stab, till vilken hörde en stabschef och en generalstabsofficer (båda på generalstabens stat), två såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, en fortifikationsofficer (på fortifikationens stat), en fältläkare och en fördelningsintendent med en adjutant (båda på intendenturkårens stat).[4] År 1925 hade några byten och förändringar skett: adjutanten hade bytts mot en expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), fältläkaren mot en fördelningsläkare samt en fördelningsveterinär hade tillkomit.[5]

I. arméfördelningsområdet omfattade: Malmöhus södra och norra, Hallands, Blekinge och Kronobergs inskrivningsområden. Arméfördelningsexpeditionens adrress var Helsingborg.[4] År 1925 var arméfördelningsområdet oförändrat.[5]

1937–1942

edit

I. arméfördelningen bildades genom försvarsbeslutet 1936 den 1 januari 1937. Arméfördelningen ersatte då Södra arméfördelningen. Den nya organisationen bestod av en arméfördelningschef och en militärområdesbefälhavare. Arméfördelningschefen var i fred chef över arméns högre truppförband, samt ansvarade för regementenas utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet. Medan militärområdesbefälhavaren ledde den territoriella verksamheten.[6] Genom försvarsbeslutet 1942 delades arméfördelningen i två delar. Arméfördelningen utgick ur fredsorganisationen och organiserades som I. arméfördelningen i krigsorganisationen. Militärområdet som tidigare ingick i arméfördelningen fick nu även den markoperativa uppgiften, då det territoriella ansvaret förenades med chefskapet för arméfördelningen. I. arméfördelningens uppgifter fördelades den 1 oktober 1942 på I. militärområdet och I. arméfördelningen.[7]

Genom den värnpliktslag som infördes i samband med försvarsbeslutet 1901 infördes inskrivningsområden inom arméfördelningarna. Arméfördelningarna omfattade ett antal inskrivningsområden, vilka i sin tur hade i uppgift att skriva in och redovisa värnpliktiga. I regel motsvarade inskrivningsområdena geografiskt sett de svenska länen.[8] År 1937 bildades Södra militärområdet inom I. arméfördelningen, vilken övertog den roll de geografiska inskrivningsområdena tidigare haft. År 1940 omfattade I. arméfördelningsområdet följande inskrivningsområden: Malmöhus södra och norra, Kronobergs och Norra Smålands inskrivningsområden.[9]

1941–1991

edit

1. arméfördelningen bildades den 1 augusti 1941 som I. fördelningen, och var direkt underställd militärbefälhavaren för I. militärområdet, medan Norra skånska infanteriregementet (från 1963 Norra skånska regementet) ansvarade för uppsättandet och mobilisering av fördelningsstaben.[10][11] Den 1 oktober 1966 kom beteckningen att ändras från att anges i romerska siffror till arabiska siffror, det vill säga fördelningen kom att benämnas som 1. arméfördelningen.[12]

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i försvarsutredning 88. I den efterföljande regeringspropositionen som lades fram och antogs av riksdagen i december 1989, beslutades att armén från den 1 juli 1992 skulle bestå av 18 brigader. En reducering med elva brigader, vilket samtidigt innebar en reducering med två arméfördelningsstaber, 1. arméfördelningen och 11. arméfördelningen, vilka utgick och upplöstes den 30 juni 1991.[13][14]

Units

edit

1915

edit

År 1915 bestod arméfördelningen av följande förband:[4]

1925

edit

År 1925 bestod arméfördelningen av följande förband:[5]

1940

edit

År 1940 bestod arméfördelningen av följande förband:[15]

Commanding officers

edit
  • 1885–1896: Lieutenant General Gustaf Oscar Peyron
  • 1896–1904: Lieutenant General Gustaf Anton Bråkenhielm
  • 1904–1915: Lieutenant General Axel von Matern
  • 1915–1917: Major General Constantin Fallenius
  • 1917–1926: Major General Emil Mörcke
  • 1926–1926: Major General Carl Bastiat Hamilton
  • 1926–1927: Major General Axel A:son Sjögreen
  • 1927–1937: –
  • 1937–1941: Major General Ernst af Klercker

Footnotes

edit
  1. ^ Antingen första arméfördelningen, I. arméfördelningen eller 1. arméfördelningen.

References

edit

Notes

edit
  1. ^ Degerström, Ericson & Söderberg 2005
  2. ^ Försvarets traditioner 2015, p. 12
  3. ^ Försvarets traditioner 2015, p. 17
  4. ^ a b c d Sveriges statskalender för år 1915 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1915. p. 196.
  5. ^ a b c Sveriges statskalender för året 1925 (in Swedish). Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1925. p. 217.
  6. ^ Holmberg 1993, p. 85
  7. ^ Holmberg 1993, p. 86
  8. ^ Sveriges statskalender för år 1915 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1915. p. 199.
  9. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1940. p. 261.
  10. ^ "6 Infanteriregementet". armehandbok.se (in Swedish). Archived from the original on 2017-10-21. Retrieved 21 January 2018.
  11. ^ "6 Pansarregementet". armehandbok.se (in Swedish). Archived from the original on 2017-10-21. Retrieved 21 January 2018.
  12. ^ Braunstein 2003, p. 301–302
  13. ^ "Regeringens proposition 1989/90:9" (in Swedish). Riksdag. Retrieved 21 January 2018.
  14. ^ "Fördelningarnas krigsuppgifter". forum.skalman.nu (in Swedish). Retrieved 21 January 2018.
  15. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1940. p. 260.

Print

edit