Navy Command (Swedish: Marinledningen) is the headquarters body of the Swedish Navy. Marinledningen utgjordes av chefen för marinen (marinchefen) samt marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna och marinförvaltningen.
History
editEnligt 1942 års instruktion (S. F. 869/1942) utgöres marinledningen av chefen för marinen (Marinchefen samt marinstaben, kustartilleriinspektionen och tjänstegrensinspektörerna samt marinförvaltningen, för vilken marinchefen är chef, närmast biträdd av en souschef. Marinchefen. under vilken också lyda chefen för kustflottan, marindistriktscheferna samt cheferna för sjökrigshög- och sjökrigsskolorna, utövar under Kungl. Maj:l och överbefälhavaren den militära ledningen av marinen.[1]
I krig skulle en överbefälhavare tillsättas, närmast biträdd av ett högkvarter, i vilket försvarsstaben och försvarsgrensledningarna ingick.[2]
Vid den stora omorganisationen 1994, då Försvarsmakten blev en myndighet och högkvarteret bildades, avvecklades marinchefsbefattningen och ersattes av befattningen ”Chefen för marinledningen” inom det nya gemensamma högkvarteret. I samband med omorganiseringen av högkvarteret 1998 avvecklades även denna befattning tillsammans med marinledningen. Marinstaben fanns fram till 1994-07-01, då dess uppgifter i huvudsak överfördes till marinledningen i högkvarteret.[3]
Regeringen beslutade strax före att det nyinrättade Högkvareret skall indelas i fyra ledningsenheter: Operationsledningen (OPL), Armeledningen (AL), Marinledningen (ML) och Flygvapenledningen (FVL).[4]
År 1998 bestod Marinledningen av: Marinchef, Produktionsavdelningen, Samordningssektionen, Produktionssektionen, Utbildningssektionen, Programavdelningen, Ledningssektionen, Sjökrigssektionen, Kustförsvarssektionen, Underhållssektionen, Organisationssektionen, Centralavdelningen, Taktik- och kontrollsektionen samt Sjösäkerhetssektionen.[5]
Formation and duties
editMarinledningen utgöres av chefen för marinen (marinchefen) samt marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna och marinförvaltningen. Marinchefen utövar, under Kungl. Maj:t och överbefälhavaren, den militära ledningen av och uppsikten över marinen samt är tillika chef för marinförvaltningen. Marinchefen är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj:t och överbefälhavaren ansvarig för marinens krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt. Bland marinchefens övriga åligganden märkas i huvudsak att på grundval av överbefälhavarens bestämmelser utföra det närmare operativa krigsförberedelsearbetet inom marinen samt i allmänhet planlägga och leda marinstridskrafternas operationer, att låta utarbeta planer och bestämmelser för marinens krigsorganisation och mobilisering, att främja marinens tidsenliga organisation och utrustning, att fastställa riktlinjerna för utbildningen inom marinen, att leda större övningar inom marinen, att förrätta inspektioner, att avgiva förslag till plan för marinens beredskap i fredstid, att främja samverkan mellan marinen och övriga försvarsgrenar samt mellan marinens olika delar, att meddela försvarets civilförvaltning och sjukvårdsförvaltning samt marinförvaltningen vissa militära anvisningar och föreskrifter. Vissa grupper av kommandomål ha decentraliserats från försvarsdepartementet till marinchefens avgörande. Marinchefen är, där icke annat av Kungl. Maj:t föreskrives, chef för sjöofficerskåren samt har befälsrätt över marinens militära och civilmilitära personal.[6]
Direkt under marinchefen lyda:[6]
- a) chefen för marinstaben (marinstabschefen), inspektören för kustartilleriet, tjänstegrensinspektörerna (nämligen inspektören för sjöartilleriet, inspektören för torped- och ubåtsvapnen, inspektören för minväsendet, inspektören för marinens förbindelseväsende, marinöverdirektören, samtidigt inspektör för marinens ingenjörväsende, marinöverintendenten, samtidigt inspektör för marinens intendenturväsende samt marinöverläkaren. samtidigt inspektör för marinens sjukvårdsväsende) ävensom i egenskap av personalkårchef för sjövärnskåren
- b) chefen för kustflottan och marindistriktscheferna ; samt
- c) cheferna för sjökrigshögskolan. sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och - i utbildningshänseende - flottans sjömansskola.
Marinchefen biträdes i sin verksamhet närmast av: marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna samt, vid handläggning av ärenden rörande inskrivningsväsendet, personalredovisningen m. m., centrala värnpliktsbyrån.[7]
Marinledningen, som innefattar marinstaben och marinförvaltningen, ingår i högkvarteret, varifrån försvarsgrenarnas verksamhet samordnas. Under chefen för marinen svarar marinkommandocheferna för den direkta operativa ledningen av sjökrigföringen inom respektive havsområden (marinkommandon). För att lösa sina uppgifter disponerar marinkommandochefen fartygs- och kustartilleriförband samt helikopterförband.[8]
Förläggning
editMarinledningen har hösten 1942 inflyttat i nybyggda lokaler på Gärdet i Stockholm.[7]
References
editNotes
edit- ^ Lybeck 1945, p. 660
- ^ Lybeck 1945, p. 449
- ^ https://www.sfhm.se/globalassets/forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2020-09-07.pdf
- ^ https://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_1_93_fs_upphor.pdf
- ^ Spiegelberg, Christina, ed. (1998). Sveriges statskalender 1998 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. p. 213. ISBN 9138313111. SELIBR 3682777.
- ^ a b Lybeck 1945, pp. 452–453
- ^ a b Lybeck 1945, p. 454
- ^ http://runeberg.org/tektid/1958/0397.html
- Lybeck, Otto, ed. (1945). Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Bd 3 [1815-1945] (PDF) (in Swedish). Malmö: Allhem. SELIBR 795890.